Jessica Mobergs väg in i yrket började redan i unga år. Redan som barn upptäckte hon att hennes brorson, som har Downs syndrom, kommunicerade på ett annat sätt. Det väckte något i henne – en vilja att förstå, att lyssna, att möta människor där de är.
– Min brorson är egentligen bara något år yngre än jag. Men redan när vi var små märkte jag att vi hade olika sätt att uppfatta världen. Det var han som fick mig att välja undersköterska programmet med utvecklingsstörning som inriktning på gymnasiet.
Har inte släppt taget
Under gymnasietiden fick hon en praktikplats på en daglig verksamhet i Kristianstad. Där började resan på riktigt – en resa som skulle bli långvarig och meningsfull. Efter en tid inom äldreomsorgen insåg hon att hon ville arbeta närmare individen. 2009 fick hon sin första tjänst som personlig assistent. Sedan dess har hon inte släppt taget.
– Jag älskar utmaningarna mina kunder ger mig. Jag har arbetat hos min nuvarande kund i över tio år, och jag har haft vikarieuppdrag hos andra. Det är svårt att inte älska det här yrket när man varje dag får känna att man gör något viktigt. Jag får ut så mycket – kunskap, empati, förståelse. Det är ett utbyte som bygger på förtroende, respekt och tillit.
Tillit – just det ordet återkommer ofta när Jessica berättar. För henne är relationen till kunden kärnan i jobbet.
– Allting börjar med tid. Det går inte att gå in till en ny kund och tro att du kan styra eller förändra något på en gång. Det handlar om att lyssna, visa respekt och bygga upp ett band. Det är då tryggheten kommer.
Ett särskilt minne bär hon med sig från en sjukhussituation där hennes kund blev väldigt uppjagad och stressad inför en operation. Flera sköterskor försökte lugna honom men utan resultat. Men Jessica visste vad som krävdes.
– Jag ställde mig nära, tog hans hand och mötte hans blick. Jag pratade lugnt med honom och vi fann varandra där, mitt i kaoset. Tack vare att han hade tillit och förtroende för mig. När han vaknade efter operationen flyttade han sin hand till min, log och sa tack. Det ögonblicket glömmer jag aldrig.
Skapa livskvalitet tillsammans
Trots den starka passionen upplever Jessica att yrket ofta missförstås av omvärlden.
– Det gör mig ledsen. Många slänger ur sig kommentarer som visar att de inte förstår vad det här yrket innebär. Det är inte att ”passa” någon. Det är att skapa livskvalitet tillsammans med en annan människa, varje dag.
Om arbetsgivaren Furuboda Assistans är hon tydlig: Här finns både hjärta och kvalitet.
– Furuboda Assistans står upp för både kunder och personal. Våra chefer är engagerade och ser till att vi har rätt verktyg för att lyckas. De påminner oss om att gå utbildningar som hjärt- och lungräddning och brandskydd – inte för att vi måste, utan för att de bryr sig. Jag känner mig sedd här.
Vill se fortsatt utveckling
Framtiden hoppas hon innebär ännu starkare villkor för både assistenter och brukare.
– Jag vill se fortsatt utveckling inom personlig assistans, för att på så vis finna mer stöd och service till våra individer med en funktionsnedsättning i samhället. Skapa en ännu bättre arbetsmiljö för våra assistenter och att vi fortsätter bygga ett samhälle där människors olika behov får plats.
Till den som funderar på att börja i yrket säger hon:
– Är du ärlig, glad och empatisk? Då ska du inte tveka. Det här jobbet förändrar inte bara andras liv – det förändrar ditt eget.
Och för Jessica betyder Furuboda Assistans mycket mer än bara ett jobb.
– Här utvecklas jag inte bara som personlig assistent, utan också som människa, sambo och mamma. Här gör jag skillnad – på riktigt.
Text: Helena J Rosendal
Ditt val gör skillnad
Assistansen är en del av ditt liv – och den ska kännas rätt. Den ska göra din vardag smidigare, ge dig trygghet och frihet, inte tvärtom. Hos Furuboda Assistans handlar allt om den personliga matchningen. Vi lyssnar, vi förstår och vi ser till att du får den assistans du förtjänar. Om något inte känns bra där du är idag, vet vi att förändring kan kännas stor. Men vi lovar – att byta är enklare än du tror, och vi hjälper dig hela vägen.