För dig som är kund, anhörig eller god man
Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Sverige har personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar rätt till personlig assistans. Detta inkluderar personer med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar som hindrar dem från att klara vardagliga aktiviteter på egen hand.
Personlig assistans i Sverige innebär att en person med funktionsnedsättning får stöd och hjälp med olika aktiviteter i vardagen för att kunna leva ett självständigt liv. De olika delarna som kan ingå i personlig assistans inkluderar:
Personlig omvårdnad: Hjälp med personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, samt andra personliga behov som att äta och dricka.
Hushållssysslor, aktiviteter utanför hemmet, kommunikation, socialt stöd och delaktighet. Dessa är några exempel på de delar som kan ingå i personlig assistans, och behoven varierar beroende på den enskilda personens situation och funktionsnedsättning. Huvudsyftet är att möjliggöra ett självständigt liv och ge personen möjlighet att delta fullt ut i samhället.
För att ansöka om personlig assistans, kontakta Furuboda Assistans så kan vi hjälpa till i alla steg:
- Få en bedömning av dina behov: Kontakta din läkare, biståndshandläggare eller en habiliteringsenhet inom din kommun för att få en behovsbedömning.
- Fyll i ansökningsblanketter: Kommunen och Försäkringskassan kommer att tillhandahålla ansökningsblanketter som du behöver fylla i. Dessa blanketter kan inkludera information om dina personuppgifter, din funktionsnedsättning, dina behov av assistans och eventuella medicinska eller funktionsnedsättningsutredningar.
- Bifoga nödvändiga dokument: Det kan krävas olika dokument beroende på din situation, men vanligtvis kan det inkludera läkarintyg eller andra medicinska utlåtanden som styrker din funktionsnedsättning och behov av assistans.
- Skicka in ansökan tillsammans med samtliga intyg.
För att få beviljad personlig assistans i Sverige krävs det att du uppfyller vissa grundläggande kriterier och att din funktionsnedsättning är omfattande och varaktig. Här är några av de vanliga kraven:
Begränsningar i vardagslivet: Din funktionsnedsättning måste begränsa ditt genomförande av vardagliga aktiviteter som personlig hygien, på- och avklädning, matlagning, städning, kommunikation eller deltagande i samhället.
Inte tillgodosedd på annat sätt: Dina behov av assistans ska inte kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom andra insatser, såsom hemtjänst eller vårdinsatser inom hälso- och sjukvården.
Självbestämmande och delaktighet: Du ska ha ett behov av assistans för att kunna leva ett självständigt liv och delta aktivt i samhället utifrån dina egna önskemål och behov.
Boende i Sverige: För att kunna få personlig assistans enligt LSS måste du vara bosatt i Sverige och ha ett personnummer.
Det finns vissa gränser för vad som kan beviljas som personlig assistans. Här är några exempel på vad som vanligtvis inte ingår i personlig assistans:
Medicinska insatser: Personlig assistans täcker inte medicinska eller sjukvårdsrelaterade insatser, såsom sjukvård, medicinering eller medicinsk behandling. Detta omfattas vanligtvis av hälso- och sjukvården.
Ekonomiskt bistånd eller administration: Personlig assistans omfattar inte hantering av ekonomiska frågor eller administration av ekonomiska medel, såsom att betala räkningar, hantera bankkonton eller sköta ekonomiska transaktioner.
Personliga relationer och socialt umgänge: Även om personlig assistans kan inkludera stöd för att delta i sociala aktiviteter och främja socialt umgänge, täcker den inte direkta personliga relationer eller att sköta personliga relationer åt brukaren.
Resor och transportkostnader: Personlig assistans täcker vanligtvis inte kostnader för resor och transport, såsom biljetter eller drivmedel. Detta anses ofta vara brukarens eget ansvar eller täcks av andra stödsystem.
Det är viktigt att notera att dessa exempel är generella riktlinjer och att det kan finnas undantag eller specifika situationer där vissa insatser kan ingå i personlig assistans, beroende på den enskilda personens behov och omständigheter.
Skillnaden mellan personlig assistans och andra former av vård och stöd ligger främst i syftet, inriktningen och hur tjänsterna tillhandahålls.
Syfte och inriktning
Personlig assistans: Syftar till att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett självständigt liv och delta aktivt i samhället. Fokus ligger på att ge individanpassat stöd för att utföra vardagliga aktiviteter, såsom personlig hygien, hushållssysslor och sociala aktiviteter.
Sammanfattningsvis kan personlig assistans ses som en mer individanpassad och flexibel form av stöd, medan vård och omsorg oftast har en mer medicinsk inriktning och är reglerad av specifika lagar och föreskrifter.
Finansiering och reglering
- Personlig assistans: Regelbunden och individanpassad assistans finansieras vanligtvis av det offentliga, i huvudsak kommunen, genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Sverige.
- Vård och omsorg: Finansieras oftast av det offentliga genom landsting/regioner och kommuner. Regleras av olika lagar och föreskrifter beroende på typ av vård och omsorg, såsom hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL).
Arbetsroller och kompetens
- Personlig assistans: Assistenten arbetar nära och i samarbete med den person som får stöd och anpassar sig efter dennes individuella behov och önskemål. Arbetsuppgifterna kan inkludera personlig omvårdnad, hushållssysslor, socialt stöd och delaktighet.
- Vård och omsorg: Arbetsrollerna kan variera och inkludera exempelvis sjuksköterskor, undersköterskor, vårdpersonal, terapeuter och socialarbetare. Arbetet fokuserar på att tillhandahålla medicinska eller omsorgsrelaterade insatser baserat på professionell utbildning och kompetens.
Ja, personer som beviljats personlig assistans har rätt att vara involverade i valet av sina personliga assistenter. Detta är viktigt eftersom det handlar om att hitta personer som inte bara har rätt kompetens och erfarenhet utan också passar bra ihop med den individuella personens behov, önskemål och personlighet.
Här är vanligtvis hur kunderna kan vara involverade i valet av sin personliga assistent och hur matchningen görs:
Användarens preferenser och behov: Först och främst tas hänsyn till användarens (den person som behöver assistans) preferenser och behov. Det kan handla om vilka specifika uppgifter som behöver utföras, önskemål om kön, ålder eller personlighet hos assistenten, samt önskemål om tider och schema för assistansen.
Intervjuer och möten: Användaren ges ofta möjlighet att intervjua potentiella assistenter eller åtminstone träffa dem för att bedöma personkemin och se om det finns en ömsesidig förståelse och respekt.
Feedback och utvärdering: Efter att assistenten har börjat arbeta med användaren är det viktigt att det finns en kontinuerlig dialog och möjlighet till feedback från båda parter för att säkerställa att matchningen fungerar bra och att eventuella problem eller förbättringsområden kan adresseras.
Genom att involvera användaren i valet av sina personliga assistenter kan man säkerställa att assistansen blir så individanpassad och effektiv som möjligt, samtidigt som man respekterar användarens autonomi och integritet.
Den ersättning som betalas ut för personlig assistans baseras på den individuella assistansersättningen (IAE) och fastställs av Försäkringskassan. Den grundar sig på den beräknade assistanstiden och kostnaden för att anställa assistenter. Insatsen är gratis för den enskilde assistansberättigade personen.
Inom Furuboda Assistans anser vi att kundens genomförandeplan är ett viktigt verktyg för att kundens assistans ska utformas så som kunden vill ha det. Vi har som mål att tillsammans skapa en genomförandeplan inom den första månaden man blir kund hos oss. Därefter revideras den kontinuerligt varje år eller efter behov.
Att säkerställa assistansanvändares säkerhet och trygghet är av yttersta vikt för att garantera en högkvalitativ och pålitlig personlig assistans. Detta görs genom bl.a. olika riskbedömningar och individuella planeringar, främst en genomförandeplan. Assistenterna erbjuds kompetenssatsningar regelbundet som rör säkerhet, tillbud, avvikelser, HLR, ergonomi osv. Som anordnare av assistans ser vi även till att assistansanvändarens bostad och miljö är fysiskt tillgänglig och säker för hen att vistas i. Det kan innefatta att göra anpassningar eller förbättringar i hemmet för att minska risken för fall eller andra olyckor. Regelbundna utvärderingar och uppföljningar av säkerhetsåtgärder och rutiner görs för att säkerställa att de fortsätter att vara effektiva och relevanta över tiden. Det kan innefatta att göra förbättringar eller justeringar baserat på användarens behov och eventuella förändringar i situationen.
Det gör man enklast genom att kontakta den person som är kontaktperson och ansvarig för assistansuppdraget. Samtliga kontaktuppgifter hittar du på hemsidan.
Ja, vi erbjuder assistans åt samtliga assistansanvändare. Oavsett ålder och funktionsvariation.
För dig som är personlig assistent
Som assistent inom personlig assistans är din huvudsakliga uppgift att ge stöd och hjälp till personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva ett självständigt och meningsfullt liv. Dina arbetsuppgifter kan variera beroende på den specifika personens behov och önskemål, men vanliga uppgifter för en assistent kan inkludera:
Personlig omvårdnad: Att bistå med personlig hygien såsom dusch, toalettbesök, på- och avklädning, tandborstning och rakning. Det kan även inkludera att ge mediciner enligt ordination.
Hushållssysslor: Att hjälpa till med städning, tvätt, matlagning, diskning och andra hushållssysslor för att säkerställa en trivsam och trygg boendemiljö.
Assistans utanför hemmet: Att följa med personen på aktiviteter utanför hemmet såsom läkarbesök, shopping, fritidsaktiviteter, arbete eller studier.
Kommunikationsstöd: Att assistera med kommunikation om personen har svårigheter att kommunicera på egen hand. Det kan innebära att använda alternativa kommunikationsmetoder eller tolka vid behov.
Socialt stöd och delaktighet: Att främja personens sociala delaktighet och välmående genom att delta i sociala aktiviteter, umgås med vänner och familj, och hjälpa till att bygga och upprätthålla sociala relationer.
Dokumentation och rapportering: Att föra noggrann dokumentation om utförda insatser och eventuella förändringar i personens behov eller hälsotillstånd. Det kan också innefatta att rapportera till arbetsledning eller annan relevant personal.
Det är viktigt att varje assistent är lyhörd för den individuella personens behov och önskemål och att arbeta på ett respektfullt och empatiskt sätt för att skapa en meningsfull och trygg miljö för personen de assisterar.
Nej, det finns inget specifikt krav på utbildning för att arbeta som personlig assistent. Däremot kan det finnas olika krav och förväntningar från arbetsgivaren beroende på den specifika arbetsplatsen och de behov som brukaren har. Här är några punkter att tänka på:
Arbetslivserfarenhet och kompetens, personlig lämplighet och egenskaper.
Arbetsuppgifterna för en personlig assistent kan variera beroende på den specifika personens behov och önskemål, samt arbetsplatsens rutiner och policy.
Ni hittar våra lediga tjänster på vår hemsida och på Arbetsförmedlingens hemsida.
Lönen för en personlig assistent kan variera beroende på flera faktorer, inklusive arbetsgivare, arbetsplatsens avtal, arbetstid, erfarenhet och eventuella tillägg eller förmåner som erbjuds. Enligt statistik från olika källor, kan den genomsnittliga lönen för en personlig assistent i Sverige ligga på cirka 25 000 till 30 000 kronor i månaden innan skatt för heltidsanställda. Denna siffra kan dock variera beroende på olika faktorer som nämnts tidigare. Det är viktigt att notera att dessa siffror är generella och kan skilja sig åt beroende på arbetsplats, region och individuella förhandlingsmöjligheter. För mer exakta och aktuella löneuppgifter är det bäst att kontakta relevanta fackförbund eller arbetsgivarorganisationer för personliga assistenter i Sverige.
I Sverige omfattas olika typer av funktionsnedsättningar av rätten till personlig assistans enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessa funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och hindrar personen från att klara vardagliga aktiviteter på egen hand. Här är några exempel på funktionsnedsättningar som kan omfattas av personlig assistans:
Fysiska funktionsnedsättningar: Detta kan inkludera till exempel rörelsehinder, nedsatt kraft eller funktion i armar eller ben, förlamning, amputationer, ryggmärgsskador, eller andra fysiska begränsningar som påverkar personens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter.
Psykiska funktionsnedsättningar: Detta kan inkludera psykiska sjukdomar eller diagnoser såsom autism, ADHD, bipolär sjukdom, schizofreni eller andra psykiska tillstånd som påverkar personens funktionsförmåga och behov av stöd.
Intellektuella funktionsnedsättningar: Detta kan inkludera utvecklingsstörning, intellektuell funktionsnedsättning, eller andra kognitiva svårigheter som påverkar personens förmåga att förstå och hantera vardagliga aktiviteter på egen hand.
Neurologiska funktionsnedsättningar: Detta kan inkludera neurologiska tillstånd och sjukdomar såsom cerebral pares, multipel skleros (MS), Parkinsons sjukdom, eller andra neurologiska diagnoser som påverkar personens motorik, kognition eller beteende.
Det är viktigt att varje ansökan om personlig assistans bedöms individuellt baserat på den enskilda personens behov och funktionsnedsättning. Rätten till personlig assistans grundar sig på behovet av stöd för att kunna leva ett självständigt liv och delta i samhället, oavsett vilken typ av funktionsnedsättning personen har.
Val av personliga assistenter sker med kundens fulla delaktighet och assistentens kvalifikationer varierar efter uppdragets behov.
Schemaläggningen av personlig assistans är en viktig process som syftar till att säkerställa att användaren får det stöd och den assistans hen behöver enligt sina individuella behov och önskemål. Här är en översikt över hur schemaläggningen vanligtvis fungerar:
Kartläggning av assistansbehov: Först och främst görs en kartläggning av användarens assistansbehov. Detta inkluderar att identifiera vilka aktiviteter som behöver utföras, hur lång tid varje aktivitet tar, och när under dagen eller veckan assistans behövs.
Användarens preferenser: Användarens önskemål och preferenser tas också hänsyn till vid schemaläggningen. Det kan handla om vilka tider på dagen användaren föredrar att få assistans, vilka assistenter hen föredrar att arbeta med, samt eventuella specifika rutiner eller aktiviteter som användaren vill inkludera i sitt schema.
Genom att ha en noggrant planerad och flexibel schemaläggning kan man säkerställa att användaren får den assistans hen behöver när det behövs, samtidigt som man tar hänsyn till användarens individuella behov och önskemål samt assistenternas tillgänglighet och arbetssituation.
Fick du inte svar på din fråga?
Furuboda Assistans ♥ hållbarhet
Vi vill vara ett föredöme i hur vi lever och verkar hållbart.